Vanliga frågor

Varför vill ni bo kollektivt?

För att ha ett roligare liv!

Det är så klart en fråga med många individuella svar. När vi fick denna frågan ställd till gruppen på ett infomöte svarade alla lite olika, allt ifrån en önskan om att dela på gemensamma sysslor för att frigöra tid, till att lära sig och få kunskap av varandra, eller att vi önskar organisera oss i vardagen för ett mer hållbart samhälle och ett bredare socialt ansvarstagande. För att få mer koll på de delar vi nuvarande medlemmar har enats om föreslår vi att ni läser vår vision. Förhoppningsvis delar också ni den!

Vem tror ni är intresserade att bo med er?

Vi tror att du, precis som vi, drömmer om att bo kollektivt och är beredd att leva ett liv där det kollektiva får plats. Du ser det som berikande att öppna upp för möten i vardagen. Du längtar tex. efter att kunna ha tillgång till en verkstad med riktigt bra verktyg och ser att i ett kollektivhus har vi råd med mera, för vi gör det tillsammans. Kanske ser du ”kärnfamiljen”, mindre kollektiv eller att bo ensam som begränsande? Du ser tanken på att ha en fullt utrustad egen lägenhet och samtidigt tillgången till det gemensamma som idealt (eller iallafall väldigt trevligt). Du är fullt medveten om att bo i ett kollektivhus kommer att ta tid i vardagen – tex matlagning, skötsel och att gå på möten. Men att bo i ett kollektivhus frigör även tid för annat – de dagar då du inte lagar mat är det någon annan som gör det åt dig.

Att driva en byggemenskaps-process, renovera ett hus och skapa ett kollektivhus kräver såklart också engagemang, tid och pengar och om vi hjälps åt kommer detta att vara möjligt. Just nu har vi i föreningen möten varannan vecka, några arbetshelger per år och 2 anställda projektledare på 25 %. Vi har även mindre arbetsgrupper som jobbar med planering av olika saker ( ex. storkök, trädgård, sopsystem, osv.) När byggprocessen kommer igång räknar vi med att behöva lägga ner ännu mer tid. En av poängerna med en byggemenskap är att den tid och engagemang som läggs ska ge ett billigare boende. Så de som blir en del av Röda oasen måste känna att de har denna tid och engagemang att ge projektet. De behöver även ha möjlighet att ta eget lån till sin bostadsrätt.

Vi eftersträvar att de som bor i Röda oasen är personer med olika typer av intressen, ålder och erfarenheter och färdigheter. Vi tänker att vi blir ett roligare, starkare och bättre kollektivhus då!

När är det tänkt att ni tar in nya medlemmar?

Vi är sommaren 2020 för närvarande 4 familjer och 13 personer i olika åldrar ( 5 barn). Vi ser efter att bli fler medlemmar, men söker selektivt för att hitta rätt personer. Det gäller att orka processen fram till inflyttning, vilja dela vår vision och att inte minst ha de ekonomiska resurserna. Alla ni som vill hyra får vänta tills vidare.  Om Du är riktigt intresserad skriv oss ett mejl så kontaktar vi Dig .

När är det inflyttning?

Som planen ser ut just nu får vi tillgång till huset under våren 2021. Därefter kan vi börja renovera huset och göra om det enligt ritningarna. En förhoppning vi har är att de som vill av oss ska kunna flytta in redan senhösten 2021 för att bo där samtidigt som vi renoverar. Vi är just nu strax framme vid att lämna in bygglovsansökan. Vi gissar att renoveringen av huset tar ett år. Vi har bestämt en renoveringsmodell där vi kommer att erbjuda en rå-lägenhet, d.v.s. en icke färdig lägenhet. Allt viktigt finns på plats men köparen får själv besluta om kök, inredning i badrum, ytskikt golv, väggar o tak.  För den händige kan man göra detta själv, eller anlita företag. Säkert kommer vi gå samman om att fixa t.ex. badrummen gemensamt för att spara på utgifter.

Hur mycket kommer vi göra själva på huset?

Mycket av de stora grejerna som behöver göras av professionella, såsom sanering, vvs, el, väggkonstruktioner med mera. Dels för att det ställs fackmannamässiga krav av kommunen, Boverket och försäkringsbolag, dels för att det kommer bli enklare och billigare för oss. Men hur mycket vi själva gör av det som är möjligt bestämmer vi i gruppen när det är aktuellt. Ska vi till exempel renovera fönster tillsammans, måla fasad eller installera storköket själva för att få ner kostnader är till exempel frågor vi behöver ta beslut om tillsammans. Men det som kallas system ( vatten, avlopp, ventilation, värme och el) kommer göras av proffs.

Hur mycket kommer vi renovera tillsammans i lägenheterna?

Det är ännu oklart  eftersom vi vill att lägenheterna ska bli godkända som lägenheter så snart som möjligt efter byggstart – så att vi kan flytta in och då slippa dyra byggkreditiv. Vi pratar vi om att göra en gemensam beställning för att sätta en enkel standard inom badrum och kök. Efter det kan ju i sådana fall alla göra de tillägg eller stilmässiga förändringar de vill. Golv, väggar och övrig inredningen som det inte finns mycket externa krav kring, kommer det nog finnas många olika preferenser kring och därför kommer det förmodligen ligga på varje medlem att ansvara för själva. Om inte några går ihop så klart för att de vill hjälpas åt, dela sin tid eller göra en större kanske billigare beställning.

Vad får vi göra själva för renoveringar i lägenheterna?

I själva lägenheterna finns det inte så mycket olika bestämmelser. Vi kommer ju dock bygga eller renovera huset efter ritningar gjorda av oss, arkitekter och konstruktörer, så flytta väggar med mera kanske kan vara svårt.

Den Q-märkning som huset regleras under gäller främst utsidan och fasaden och bestämmer till exempel vilken färg vi kan måla huset i eller hur fönster ska se ut. Här finns det bestämmelser om att vi inte får ändra mycket av utseendet eftersom den kulturhistoriska känslan i området ska försöka bevaras.

Hur mycket kollektivt kommer det att krävas av medlemmarna?

Vi tror att de som ska bo i huset drömmer om att bo kollektivt och är beredd att leva ett liv där det kollektiva får ta plats. Att en är fullt medveten om att bo i ett kollektivhus kommer att ta tid i vardagen – t.ex. matlagning, skötsel och att gå på möten. Men att bo i ett kollektivhus frigör även tid för annat – de dagar då en inte lagar mat är det någon annan som gör det åt en. Att driva en byggemenskaps-process, renovera ett hus och skapa ett kollektivhus kräver såklart också engagemang, tid och pengar och om vi hjälps åt kommer detta att vara möjligt. Just nu har vi i föreningen möten varannan vecka, några arbetshelger per år och två anställda projektledare på 25 %. Vi delar på löpande arbetsuppgifter som behöver göras. När byggprocessen kommer igång räknar vi med att behöva lägga ner ännu mer tid. En av poängerna med en byggemenskap är att den tid och engagemang som läggs ska ge ett billigare boende. Så de som blir en del av Röda oasen måste känna att de har denna tid och engagemang att ge projektet.

Hur mycket kommer det gå att påverka som ny medlem om ni redan arbetat så länge med det?

Vi har jobbat i flera år nu och haft otaliga möten (med vår grupp, Malmö stad, de andra byggherrarna i området, byggkonsulter m.fl. ), jobbat med ritningar, bygghandlingar, budget, stadgar och vision för föreningen, rutiner för hur vi arbetar och tar beslut, diskuterat många detaljer och stora frågor. Så det blir förstås ett viktigt arbete för oss att förmedla allt detta till de nya och för de nya att sätta sig in i arbetet som redan gjorts. Så att vi tillsammans kan bygga vidare på den grund vi lagt och de erfarenheter vi gjort. Och det tror vi absolut är möjligt.

Vi tänker oss att saker vi alla gemensamt tar beslut om är hur vi utformar de gemensamma utrymmena (kök, matsal, källare och utemiljön). Rutiner för hur vi arbetar vill vi gärna att nya är med och förbättrar. Vi har gjort och format mycket men det är också mycket kvar att göra och påverka.
När vi flyttar in i kollektivhuset ser vi det som centralt att alla boende är involverade i vårt gemensamma liv i huset för att det ska hållas levande och dynamiskt.

Vi valde medvetet att vara en liten grupp i början av byggemenskaps-processen för att förenkla arbetet. Det kändes helt enkelt mer hanterbart att i en mindre grupp börja forma ett sätt att arbeta, ta beslut på och hitta rutiner och policys. Redan när vi gick in i Sege-processen visste vi att vi hade någotsånär liknande tankar kring processen, visionen och varför vi ville skapa ett kollektivhus och vi kände att det var viktigt att fånga det innan vi tog in fler.

Vad kommer det att kosta att bo och när behöver pengarna vara tillgängliga?

Ca 15% av insatserna för föreningsandelen (”köpet”) kommer att ligga under projekteringsfasen som ett lån till föreningen. De pengarna behöver man kunna gå in med under projektets gång (innan huset är färdigbyggt). Detta motsvarar alltså ungefär den kontantinsats som banker kräver för vanliga bolån. Detta belopp blir också tillgängligt för medlemmar att använda som just kontantinsats senare då bolånen tecknas. De tidiga kostnaderna täcker saker som markreservations-avgift till Malmö stad, arkitekt och andra tidiga konsultarvoden. (läs gärna mer på byggemenskaper.se).

Kalkylen idag 2020 ligger på en kostnad av 20.000 kr/ kvadratmeter lägenhetsyta.  15 % av dessa behöver Du ha innan för att finansiera bygget fram till inflyttning. Exempel. Du vill köpa en lägenhet med 85 kvm = 1,700 000 kr.  15 % av dessa blir 255 000 kr som behöver lämnas som ett räntefritt lån till föreningen, fram till slutbesiktningen. Sen omvandlas detta lån till din kontantinsats enligt lag (som också är 15%)

Kostnaderna för gemensamma ytor bärs via föreningslån och betalas via månadsavgifter.

Vår ambition är att kostnaderna för att bo inte kommer att bli högre än i traditionella boenden. Vi kommer att vilja sänka månadskostnader genom att sköta mycket av drift och underhåll själva.

Vad händer om kostnaderna skenar?

Att ge sig in i ett byggprojekt medför alltid ekonomisk risk. En byggemenskaps-process har i tillägg andra risker, främst rörande beslutsfattande och handlingsförmåga samt brist på byggerfarenhet. Vi försöker så klart att vara medvetna om detta och jobbar löpande för att minimera alla risker. Vi kan dock inte garantera budget och om kostnaderna blir större än planerat kommer vi att behöva dela på dem enligt andel.

Att planera budget är ingen exakt vetenskap. Man kalkylerar över framtida kostnader som inte är kända. MEN, det går att beräkna rätt väl genom att jämföra liknande projekt och fråga experter om hjälp. Innan byggstart  – april/maj 2021 – kommer budgeten vara väl förankrad och garanterad via byggkrediter och medlemslån.